Läser in...
Bilens avgassystem består av en eller flera ljuddämpare och en katalysator. Katalysatorn renar ungefär 80-95 % av de skadliga ämnena i bilens avgaser och släpper ut dem i form av koldioxid och vatten.
Katalysatorn omvandlar avgaser till vatten och koldioxid
Katalysatorn minskar alltså inte koldioxidutsläppet, det enda sättet att minska det är genom lägre bränsleförbrukning - välj därför en så bränslesnål bil som möjligt, välj bort bilen när du kan och kör sparsamt.
Katalysatorn har en extremt hög arbetstemperatur (ungefär 400-600°C) vilket innebär två saker:
Det är viktigt att inte gasa med mer än halv gas eller att överskrida 3 000 varv per minut. Om du gör det finns det nämligen en risk att katalysatorn sätts ur funktion. Då ökar utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen som kolväten och kväveoxider.
Kolmonoxidförgiftning
Kolmonoxid (kallas även koloxid) är både lukt- och färglös och är därför mycket förrädisk. Om du är utsatt för avgaser och får huvudvärk eller börjar må illa måste du direkt få frisk luft för att inte drabbas av kolmonoxidförgiftning.
Kolmonoxidförgiftning kan ske:
Veva alltid upp rutorna när du kör i tunnlar
Om du misstänker att avgassystemet är otätt kan du leta efter läckage genom att först täppa igen avgasröret när bilen kör på tomgång och sedan leta efter avgasutsläpp under bilen.
Detta ska du naturligtvis göra utomhus och inte inomhus i ett litet garage eller liknande eftersom det i värsta fall kan leda till kolmonoxidförgiftning.
Att koldioxidutsläppen från fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten känner de flesta till. Men tyvärr leder fordonstrafiken och avgasutsläppen de orsakar även till en rad andra miljö- och hälsorelaterade problem.
Ungefär 1 000-3 000 svenskar per år beräknas dö i främst cancer och akuta hjärt- och lungsjukdomar till följd av trafikens luftföroreningar (avgaser och slitagepartiklar). Det är alltså betydligt fler som dör av trafikens luftföroreningar än av trafikolyckor.
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan stoppa värmestrålning som är på väg att lämna jorden, detta fenomen kallas för växthuseffekten och är nödvändig för allt liv på jorden. Utan denna skyddande atmosfär av gaser skulle jorden nämligen vara ungefär 30 grader kallare än vad den är idag.
När mängden växthusgaser i atmosfären däremot ökar (exempelvis genom koldioxidutsläpp) så förstärks växthuseffekten. Detta leder till att den globala medeltemperaturen stiger ytterligare vilket i sin tur leder till att polarisarna smälter, att ozonhålet blir större, att djurarter utrotas och att antalet naturkatastrofer ökar.
Fordonstrafiken är en bidragande orsak till växthuseffekten och att den globala medeltemperaturen stiger
Kol(mon)oxid, CO - Påverkar kroppens centrala nervsystem negativt och minskar blodets förmåga att ta upp syre.
Kväveoxider, NOX - Försurar mark och sjöar, leder till övergödning av sjöar och hav samt påverkar vår arvsmassa, våra luftvägar och våra slemhinnor negativt. Bidrar tillsammans med kolväten till bildandet av marknära ozon.
Kolväten, HC - Påverkar vår arvsmassa och orsakar cancersjukdomar. Bidrar tillsammans med kväveoxider till bildandet av marknära ozon.
Marknära ozon - Ozon i atmosfären skyddar mot solens strålning men när det bildas för nära markytan - på grund av bland annat kolväte- och kväveoxidutsläpp - är ozonet skadligt för människor och för naturen. Marknära ozon irriterar våra slemhinnor och lungor samt hindrar fotosyntesen och skadar vattenbalansen hos växter.
Sot och hälsoskadliga partiklar - I närheten av fordonstrafik får vi hela tiden i oss sot och partiklar från motorförbränning och vägslitage. Detta kan leda till bland annat luftvägsbesvär och cancersjukdomar.
Buller - Buller stör och kan dessutom leda till stress och stressrelaterade sjukdomar.
Infraljud - Motorfordon skapar även ljud som är så låga (under 20 hertz) att vi inte uppfattar dem. Dessa ljud kan leda till koncentrationssvårigheter, huvudvärk och trötthet.
Utsläppen från trafiken har minskat kraftigt i Sverige på senare år, men halterna av luftföroreningar är fortfarande för höga på många platser
Biobränslen som etanol och biogas är förnybara bränslen som produceras av levande organismer (biomassa). Till skillnad från fossila bränslen (som bensin, diesel, naturgas och kol) som tar miljontals år för nybildning så bildas biomassa ständigt.
En av de stora fördelarna med biobränslen är att de inte bidrar till växthuseffekten. Det beror på att den mängd koldioxid som släpps ut när sådant bränsle förbränns är lika stor som den mängd koldioxid som växten (som bränslet består av) förbrukade innan den skördades.
När fossila bränslen förbränns så släpps det däremot ut ett överskott av koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
Ungefär 20 % av allt bränsle som i dag används till vägtransporter i Sverige är av icke-fossilt ursprung.
Förbränningen av biobränslen bidrar inte till växthuseffekten