Du använder en föråldrad webbläsare. För en snabbare, säkrare surfupplevelse kan du uppgradera gratis idag.

Läser in...

Gratis teoriboken Olyckstyper

Singelolyckor

En singelolycka är en trafikolycka där endast ett fordon är inblandat. Däremot kan flera personer skadas eller dödas i en singelolycka om det är flera personer i fordonet.

Trots att det ofta är väldigt få inblandade i en singelolycka så är det den typ av olycka som kräver flest dödsoffer i trafiken varje år. Ungefär 30 % av alla dödsolyckor är singelolyckor.


Ett ensamt fordon som kör av vägen är en vanlig typ av singelolycka

De tre vanligaste orsakerna (ofta i kombination med varandra) till singelolyckor är:

  • Alkohol eller droger
  • Trötthet
  • För hög hastighet

Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen utanför tätbebyggda områden.

Ungefär 40 % av alla singelolyckor sker när det är mörkt och i gryningen och nästan 50 % av alla förare som omkommer i singelolyckor är alkoholpåverkade.

Mötesolyckor

En mötesolycka är en trafikolycka där två fordon frontalkrockar efter att något av fordonen har kommit över på fel sida av vägen.

Mycket tack vare nybyggda mitträcken så har antalet omkomna i mötesolyckor halverats under de senaste tio åren, men det är fortfarande den olyckstyp som kräver näst flest dödsoffer i trafiken (efter singelolyckor).


När två mötande fordon krockar så blir kollisionskraften enorm

Vanliga orsaker (ofta i kombination med varandra) till att mötesolyckor sker är:

  • Att föraren blir distraherad av något/någon i bilen.
  • Alkohol.
  • Trötthet.
  • För hög hastighet vid halt väglag.

Korsnings- och avsvängningsolyckor

En korsningsolycka är en trafikolycka som sker i någon typ av korsning. De orsakas oftast av förare som inte har uppfattat att de har väjningsplikt eller som missbedömer avståndet till ett fordon på den korsande vägen, och kanske även dess hastighet.

Det händer även att förare helt missar att det kommer ett fordon på den korsande vägen.

Du måste alltid avvakta med att köra ut i en korsning om du känner dig det minsta tveksam på om du kommer att hinna köra ut innan ett fordon på den korsande vägen skär din kurs.

Läs mer om riskerna med att köra ut på en korsande väg


Att förväxla en långsam moped med en snabb motorcykel kan resultera i en korsningsolycka

En annan situation som kan vara farlig och som varje år orsakar många allvarliga olyckor är vänstersväng från landsväg. Om du utför en vänstersväng på fel sätt eller vid fel tillfälle så riskerar du bland annat att:

  • Bli påkörd bakifrån av en förare som inte har uppfattat att du ska svänga.
  • Krocka med ett mötande fordon som du inte har sett.
  • Bli påkörd av en förare som kör om ett fordon bakom dig.

Läs mer om att svänga av till vänster från en landsväg

Upphinnandeolyckor

En upphinnandeolycka är en trafikolycka där ett fordon blir påkört bakifrån av ett annat fordon. En relativt liten andel av alla upphinnandeolyckor är dödsolyckor, däremot leder de ofta till svåra nackskador, så kallade pisksnärtskador (kallas ofta whiplashskador).

Upphinnandeolyckor beror ofta på att föraren har:

  • För kort avstånd till fordonet framför.
  • Bristande koncentration.
  • För hög fart vid halt väglag.
  • Dålig sikt.


Om du kör på ett annat fordon bakifrån så får du i princip alltid bära det största ansvaret för olyckan

Du måste alltid anpassa din hastighet och avståndet till framförvarande fordon efter sikt, väglag och övriga trafikförhållanden så att föraren i framförvarande fordon när som helst kan bromsa kraftigt utan att du riskerar att köra in i fordonet.

Att din bil gled eller kanade på en hal väg är aldrig en giltig ursäkt om du orsakar en olycka. Det är ditt ansvar att anpassa hastigheten efter väglaget.

Läs mer om att hålla rätt hastighet
Läs mer om att hålla ett korrekt avstånd framåt

Mörkerolyckor

Alla trafikolyckor som sker i mörker är mörkerolyckor. Eftersom alla typer av olyckor kan ske i mörker så är en stor del av alla trafikolyckor mörkerolyckor. Ungefär 30 % av alla trafikolyckor i vilka någon skadas sker i mörker.

Olycksrisken är 2-3 gånger större vid mörkerkörning jämfört med körning i dagsljus. Vid mörkerkörning är det svårare att upptäcka fotgängare, cyklister och vilt längs vägarna.

På kvällen och natten är många förare också trötta och har nedsatt koncentration och är mindre uppmärksamma. Förare som är påverkade av alkohol eller droger är också vanligare då.


Ungefär 30 % av alla trafikolyckor i vilka någon skadas sker i mörker

Oskyddade trafikanter är särskilt utsatta när det är mörkt ute - tänk på att både mörka och ljusa kläder och reflexer syns sämre i regn, snö och dimma.

Läs mer om riskerna med mörkerkörning

Viltolyckor

Det rapporteras ungefär 50 000-60 000 viltolyckor i Sverige varje år. En majoritet av alla dessa olyckor sker med rådjur. Som tur är resulterar relativt få viltolyckor i att en människa omkommer, men när det väl sker så är det nästan uteslutande vid kollision med älg.

Eftersom älgens ben är drygt en meter höga så är det inte ovanligt att älgens tunga kropp (de kan väga upp till 700 kg) kastas upp på motorhuven i krockögonblicket. Älgen kan då flyga in i vindrutan eller landa på taket. Det förekommer även att älgar får in klövarna eller hornen genom rutan vilket kan orsaka allvarliga eller dödliga skador på både förare och passagerare.


De allvarligaste viltolyckorna är de som sker med älg

När och var risken är som störst

Risken att vilda djur passerar över vägen finns i hela Sverige, dygnet runt, året om. För att minska risken att råka ut för en viltolycka är det därför viktigt att veta när och var risken att stöta på vilda djur på vägen är som störst.

När risken är som störst

  • I gryningen och skymningen, då djuren ofta rör sig i jakt på föda.
  • Under snörika vintrar, då djuren ofta tar sig fram på vägarna.
  • Under oktober-december och maj-juni, eftersom det största antalet viltolyckor sker då.
  • Under september-oktober, eftersom flest olyckor med älg vanligtvis sker då.


En viltolycka kan inträffa dygnet runt, året om

Var risken är som störst

  • Längs med skogskanter.
  • Nära skogsområden med vattendrag på ena sidan vägen.
  • Där viltstängsel börjar och slutar.
  • Vid kalhyggen (områden där all skog nyligen har fällts).
  • Efter en plogpinne med en svart plastsäck (det varnar för lösdrivande renar).

Många djur, exempelvis älg, rådjur och vildsvin rör sig ofta i flock. Om du ser ett djur springa över vägen så måste du alltså vara beredd på att minst två-tre till djur kan springa över vägen på ungefär samma plats.


Älg, rådjur, vildsvin och många andra djur rör sig ofta i flock

Väja eller inte väja

Du ska varken väja eller bromsa kraftigt för smådjur som ekorrar eller harar eftersom du då utsätter andra trafikanter för onödig fara. Du kan självklart släppa gasen eller bromsa mjukt för att undvika att köra på djuret om du bedömer att det kan ske säkert, men grundregeln är att du varken ska väja eller bromsa.

Du ska inte heller väja för rådjur eller annat klövvilt som är lägre än bilens motorhuv, istället ska du bromsa för att undvika en kollision. Men om du inte hinner få stopp på bilen i tid ska du alltså inte försöka väja undan. Om du gör det så är risken stor att du kör av vägen eller kolliderar med mötande trafik, något som är betydligt farligare än att kollidera med ett rådjur.

Älg (samt kronvilt och andra stora djur) ska du däremot väja undan för om det behövs för att undvika en kollision. Självklart ska du först försöka få stopp på bilen genom att bromsa. Men om kollisionen inte går att undvika så ska du styra mot älgens bakkropp. Den tunga framkroppen hamnar då förhoppningsvis utanför den kritiska vindrutezonen.


Om det inte går att undvika en kollision med en älg så ska du styra mot dess bakkropp

I alla väjningssituationer måste du vara medveten om faran med att styra över i mötande körfält. Du utsätter då såväl dig själv som dina medtrafikanter för livsfara.